Strålande Jul
Julafton igår bjöd på mat och klappar. Sen drog jag och jobba kväll. Missade Kalle:( Men annars är jag nöjd. Kolla vilken fin klocka jag fick av Töffsa!:)
Julklappstips
Tips till den som har lust att köpa julklapp till mig:)
Säsong 1-6 finns i samlingsbox!
Säsong 1-6 finns i samlingsbox!
Asså Shiiiiiiiet, lax, skitstövel
Julbord igår. Gott.
Leo tyckte anorlunda.
-Blä, sen kommer kräk.
Leo tyckte anorlunda.
-Blä, sen kommer kräk.
Barn talar från hjärtat
Jag fråga Leo vart han trodde Oliver var någonstans. Han sa; Skogen och jagar.
En fin tanke som jag behåller i minnet. En glad Oliver i en grön skog.
♥
En fin tanke som jag behåller i minnet. En glad Oliver i en grön skog.
♥
Inception
Nja, jag tyckte nog inte att den var så bra. Bra effekter och välspelat, men alldeles för invecklat. Kanske ändrar mig om jag orkar se den en gång till, för den är ju ändå 2h 22 min lång.
Salt
Har precis sett Salt med Angelina Jolie i huvudrollen. Den var riktigt bra. Älskar när hon spelar iskall, för det är något hon gör allra bäst. Om du inte redan sett den, så se den!
Örebroshopping!
Handlat julklappar och jag kunde inte motstå att även köpa klappar till mig själv:)
Den här jackan fick följa med:D In lööööööve!
OMG!!!
Varenda vägg i stugan är GRÅ efter målarens framfart! MAY DAY, MAY DAY! Vad var det han INTE fatta när jag berättade hur jag ville ha det?! Gaaahh, Gör om-gör BÄTTRE.
Nightmare. Imorn ska jag vara Ö V E R T Y D L I G...
Nightmare. Imorn ska jag vara Ö V E R T Y D L I G...
Saknad
Åh vad jag saknar min lilla nallebjörn. Skulle ge vad som helst för att få gosa med han en sista gång!
Kvack kvack
Säga vad man vill om Anna Anka, men träning kan hon. Alla deltagare har uppnåt riktigt bra resultat.
Borrar som få
Enorma näsborrar! Nästan som två grottöppningar.
River Deep Mountain High
Intressant jämförelse:)
Svårt att sova
Jag såg en stjärna falla och för en gångs skull önskade jag mig något vettigt.
Dag 30 - Ett sista ögonblick
Då har 30 dagar gått och jag är klar med listan! Vad tycker ni? Har det varit bra eller dåligt dom senaste 30 dagarna? I wanna know!
Det här sista ögonblicket tänkte jag ägna åt att se tillbaka på dom senaste 30 dagarna. Jag tycker jag har varit generös och berättat en hel del saker om mig själv. Förhoppningsvis har ni kanske fått mer inblick i hur det funkar i min hjärna och kanske har några av er har lärt er något nytt om mig. Skönt att det är över, men jag tycker ändå att det har varit roligt. Sen tycker jag att det är nyttigt att rota bland gamla minnen och berätta om dom. En del inlägg har jag blivit riktigt nöjd med, andra tycker jag inte att jag kunnat fått ner nån slags känsla i raderna. Men jag har verkligen ansträngt mig.
EN vecka kvar till jul snart!
Det här sista ögonblicket tänkte jag ägna åt att se tillbaka på dom senaste 30 dagarna. Jag tycker jag har varit generös och berättat en hel del saker om mig själv. Förhoppningsvis har ni kanske fått mer inblick i hur det funkar i min hjärna och kanske har några av er har lärt er något nytt om mig. Skönt att det är över, men jag tycker ändå att det har varit roligt. Sen tycker jag att det är nyttigt att rota bland gamla minnen och berätta om dom. En del inlägg har jag blivit riktigt nöjd med, andra tycker jag inte att jag kunnat fått ner nån slags känsla i raderna. Men jag har verkligen ansträngt mig.
EN vecka kvar till jul snart!
Puss och på återseende!
Tisdagsdags
Säsongsavslutning ikväll. Sen blir livet piss ända till januari. Buhu.
Uruselt
Sånt här gör mig jävligt förbannad. När folk tar ens grejer utan att fråga, klipper sönder det, syr ihop det och resultatet blir så jävla fult. Jag har fan inte en pryl kvar som är intakt snart.
Visst är det fint i min stuga...
Idag ska målarnissarna förhoppningsvis börja. Tror jag satsar på ljusgrått. Beslutsångest.
Dag 29 - Mina ambitioner
Svårt ämne igen!
Ambitioner. Jag skulle vilja se det som visioner. Det man ser när man blundar. Förr, innan jag slutade med hästar var min enda ambition att lyckas med det jag hade tagit mig an. Jag var kanske 12 år när jag bestämde mig för att ägna mitt liv till det. Jag kämpade ensam, oftast i motvind, men jag var fast besluten och hade inget annat i tankarna. När drömmen och gnistan sakta släcktes, och kroppen sa ifrån, insåg jag att mitt liv var tvungen att ta av mot en annan riktning. Det var inte lätt. Hela mitt liv hade byggts upp kring hästar och nu skulle jag hitta något annat att ägna mig åt. Efter att ha levt och andats hästar hade jag inget annat intresse. Det tog ett bra tag att hitta andra hobbys, men jag tror jag har hittat en slags tillvaro som jag trivs ganska okej med.
Mina ambitioner är numera att må bra, hitta ett jobb som jag trivs med, ett boende som jag tycker om och någonstans kanske jag i framtiden kan kombinera alltihopa med hästar. Mitt liv handlar inte längre om att prestera och utvecklas dygnet runt. Det är slut med att jobba 7/24 för minimalt med pengar. Det finns så mycket annat fint i livet att uppleva. Det handlar inte längre om att få uppleva den där stora drömmen. Det kan mycket väl vara det lilla som räknas.
Ambitioner. Jag skulle vilja se det som visioner. Det man ser när man blundar. Förr, innan jag slutade med hästar var min enda ambition att lyckas med det jag hade tagit mig an. Jag var kanske 12 år när jag bestämde mig för att ägna mitt liv till det. Jag kämpade ensam, oftast i motvind, men jag var fast besluten och hade inget annat i tankarna. När drömmen och gnistan sakta släcktes, och kroppen sa ifrån, insåg jag att mitt liv var tvungen att ta av mot en annan riktning. Det var inte lätt. Hela mitt liv hade byggts upp kring hästar och nu skulle jag hitta något annat att ägna mig åt. Efter att ha levt och andats hästar hade jag inget annat intresse. Det tog ett bra tag att hitta andra hobbys, men jag tror jag har hittat en slags tillvaro som jag trivs ganska okej med.
Mina ambitioner är numera att må bra, hitta ett jobb som jag trivs med, ett boende som jag tycker om och någonstans kanske jag i framtiden kan kombinera alltihopa med hästar. Mitt liv handlar inte längre om att prestera och utvecklas dygnet runt. Det är slut med att jobba 7/24 för minimalt med pengar. Det finns så mycket annat fint i livet att uppleva. Det handlar inte längre om att få uppleva den där stora drömmen. Det kan mycket väl vara det lilla som räknas.
Ett sätt att njuta
En gång var jag 18 år
Haha! Jag döööör. Kunde jag inte ha poserat lite mer?? Hoho
Kul å hitta gamla bortglömda bilder:)
Kul å hitta gamla bortglömda bilder:)
Sasha Fierce
Har precis kollat på Beyonce's I Am... Tour DVD. Alltså, kvinnan är ju helt insane! Där missade man verkligen något. Jag rekomenderar verkligen att se den!
Vad tycks om mitt nya utseende? Jag gillar den skarpt! Enkel, avskalad men ändå stilrent. Tack till Therese som har gjort den.
Vad tycks om mitt nya utseende? Jag gillar den skarpt! Enkel, avskalad men ändå stilrent. Tack till Therese som har gjort den.
Den som väntar på något...
Ny design är på väg! Den jag har nu har ju suttit ca 1 år. Dags för nytt och fräscht:)
Dag 28 - Det här saknar jag
Nu är det inte många dagar kvar på den här listan. Närmare bestämt 2 dagar.
Det är mycket jag saknar. Jag saknar tiden när man var liten och inte visste bättre. Då man var bekymmerslös. Jag saknar mina vänner. Jag saknar mormor. Jag saknar Oliver. Och sist, men inte minst saknar jag hästarna i mitt liv.
Varför saknar man det som varit och inte det som kommer?
Bjuder på en bild som jag tog en vårkväll i Kalix.
Det är mycket jag saknar. Jag saknar tiden när man var liten och inte visste bättre. Då man var bekymmerslös. Jag saknar mina vänner. Jag saknar mormor. Jag saknar Oliver. Och sist, men inte minst saknar jag hästarna i mitt liv.
Varför saknar man det som varit och inte det som kommer?
Bjuder på en bild som jag tog en vårkväll i Kalix.
Viva Las Vegas
I december 2007 gjorde hon sin sista show i Las Vegas. Februari 2008 small det av för en världsturné i 1 år. Efter det tog hon en medveten paus för att skaffa barn. Nu, efter en 2 års paus, startar showen i Las Vegas i mars nästa år igen. Planen är 3 år till i Las vegas. Under dom här 3 åren måste jag verkligen dit och se henne. Det är en visuellt mycket dyr show och jag tror att man inte blir besviken.
Dag 27 - Min favoritplats
Jag har sagt det förr och jag säger det igen. Det finns ingen annan plats än i sadeln som jag känner mig mer levande och där är det okej att bara vara jag.
Dag 26 - Mina rädslor
Ja visst har man sina rädslor. Fast jag ser mig själv inte som en rädd person. Jag skulle gärna vilja prova på både bungyjump och fallskärmshoppning. Men jag ska som sagt berätta om mina rädslor.
* Döden. Jag har vart rädd för döden från den dagen jag förstod vad den innebar. Eller, jag skulle vilja säga att det är en kombination av dödsångest och rädsla. Visst har den blivit bättre. Men jag tycker fortfarande att den är otäck. Tänk att man bara har detta livet och ingen mer chans att leva. Vad som kommer hända på denna jord efter ditt och mitt liv kommer vi aldrig få veta. Men egentligen, ingenting är ju vetenskapligt bevisat och kommer nog aldrig bli det. Kanske finns det en bättre plats efter detta eller så inte? Den som lever får se.
* Djupa vatten. Jag älskar verkligen havet. Men något skrämmer mig samtidigt. Vad finns där, långt under? På ytan är det glänsande vackert men under ytan är det stort, mörkt och kallt. Vatten kan vara så underbart vackert, men samtidigt ett av de mest kraftfulla elementen.
* Höga höjder. Samtidigt som jag kan utsätta mig självmant för det och tycker det är fascinerande, så tycker jag att det är skrämmande. Jag är den som tittar bort och går därifrån om någon försöker skrämma mig genom att hänga sig utanför kanten, när marken befinner sig ett X antal meter nedanför (nämner inga namn)
* Döden. Jag har vart rädd för döden från den dagen jag förstod vad den innebar. Eller, jag skulle vilja säga att det är en kombination av dödsångest och rädsla. Visst har den blivit bättre. Men jag tycker fortfarande att den är otäck. Tänk att man bara har detta livet och ingen mer chans att leva. Vad som kommer hända på denna jord efter ditt och mitt liv kommer vi aldrig få veta. Men egentligen, ingenting är ju vetenskapligt bevisat och kommer nog aldrig bli det. Kanske finns det en bättre plats efter detta eller så inte? Den som lever får se.
* Djupa vatten. Jag älskar verkligen havet. Men något skrämmer mig samtidigt. Vad finns där, långt under? På ytan är det glänsande vackert men under ytan är det stort, mörkt och kallt. Vatten kan vara så underbart vackert, men samtidigt ett av de mest kraftfulla elementen.
* Höga höjder. Samtidigt som jag kan utsätta mig självmant för det och tycker det är fascinerande, så tycker jag att det är skrämmande. Jag är den som tittar bort och går därifrån om någon försöker skrämma mig genom att hänga sig utanför kanten, när marken befinner sig ett X antal meter nedanför (nämner inga namn)
Snälla
Varför säger man till barn att man blir snäll om man äter pepparkakor? Det ända som händer är att man blir fet. Och humöret sen, upp som en sol och ner som en pannkaka. Vill man lära barnen att äta onyttigt i tron om att bli snäll så tomten kommer? Nä, en del saker e ju helt obegripliga.
Dag 25 - En första
En första vadå? Jag fattar verkligen inte den här rubriken. Någon?
Pepparkakor
Dag 24 - Det här får mig att gråta
Blir 2 inlägg idag. Orkade bara inte igår.
En riktigt bra och berörande film kan få mig att gråta. Saknaden av dom finaste vännerna får mig att gråta. Saknaden av mormor och Oliver kan få mig att gråta. Men även ett minne som passerar framför ögonen kan få mig att gråta. Ett klipp om barnen i Afrika på någon tvgala får mig att gråta.
Men ju äldre man blir desto mer sällan gråter jag. Har inte särskillt nära till tårar utan är nog ganska härdad. Jag har fått nog av tårar. Det finns så mycket annat man kan lägga energin på.
En riktigt bra och berörande film kan få mig att gråta. Saknaden av dom finaste vännerna får mig att gråta. Saknaden av mormor och Oliver kan få mig att gråta. Men även ett minne som passerar framför ögonen kan få mig att gråta. Ett klipp om barnen i Afrika på någon tvgala får mig att gråta.
Men ju äldre man blir desto mer sällan gråter jag. Har inte särskillt nära till tårar utan är nog ganska härdad. Jag har fått nog av tårar. Det finns så mycket annat man kan lägga energin på.
Den här filmen får mig att gråta nå kopiöst.
Dag 23 - Det här får mig att må bättre
Behöver jag ens tillägga något mer?
Jag ska måla hela världen
Kan inte bestämma vad jag ska ha för färg på väggarna när det ändå måste målas om. Det röda som sitter nu killing me. Sovrummet ska vara mörkgrått med svarta skåpluckor, så lång har jag bestämt mig. Men sen är ju resten ett problem i sig. 2 av 4 väggar är och ska fortsättningsvis vara vita. Vill inte ha för mörk färg eftersom det förminskar rummet. Kanske en ljus, dov och varm brun färg? Asåååååå shiiiiieeeet va svårt!
Älskar't
Jag älskar känslan av ett riktigt svettigt pass. I början av året kunde jag inte se mig själv i tränarrollen. Vadå? Jag? Träna? Men jag insåg väl att jag skulle må bättre av det och nu älskar jag det och mår skit om jag inte tränar! Började i våras med promenader och pilates och trappade upp sakta. I sommras började jag styrketräna lite lätt och nu känns det som att jag kan pusha mig själv riktigt hårt. Nästa steg tänkte jag skulle bli att ta tag i löpningen, men får så lätt benhinneinflammation. Självklart är jag fortfarande försiktig och lyssnar på kroppens signaler. Villinteförstöraalltnu.
Dag 22 - Det här upprör mig
Människor som inte tar en på allvar. Människor som dömer ut en på förhand gör mig riktigt förbannad. När folk placerar en i ett fack, när personen i fråga inte ens känner en. Människor som beter sig hämningslöst åt gör mig upprörd till kokningsgränsen. Racism och främlingsfientlighet gör mig arg. Människor utan självinsikt och ödmjukhet upprör mig. Mobbing och orättvisor både upprör och engagerar mig. Och slakten av oskyldiga djur gör mig pissed.
Dag 21 - Ett annat ögonblick
Efter 3 underbara, kurviga år i Kalix satt jag till slut i bilen som skulle ta mig därifrån. Det var en solig morgon och känslorna var både här och där. Jag var trött, otroligt bakfull, ja, långt ifrån nykter, och tacksam. När jag såg alla byggnader och platser som man så väl kände igen passera, kunde jag inte undgå att minnas tillbaka på allt jag hade fått uppleva på denna ort. Det kändes så fruktansvärt overkligt att det redan hade gått 3 år. Jag kunde inte fatta det. Det var då jag insåg vilken personlig utveckling jag hade gått igenom. Alla hade sagt det till mig, att jag inte var samma person längre. Men det var inte förrens i bilen som jag själv insåg det. Till slut föll en tår, och så fortsatte det, ända till Umeå då jag lyckades somna.
75 År
Idag fyller Olle 75 år. Hipp hipp!
Dag 20 - Den här månaden
Den här månaden har ju inte hunnit så långt, så jag tänker skriva om november månaden.
Som jag sagt i tidigare inlägg, så hatar jag november. Den är grå, trist, jobbig, kall och fruktansvärt mörk. Mormor dog 7 november och begravdes 26. Månaden var även fylld med jobb. Ovanligt mycket jobb. Och den avslutades med en eldsvåda. Jag-är-glad-att-den-är-över.
Som jag sagt i tidigare inlägg, så hatar jag november. Den är grå, trist, jobbig, kall och fruktansvärt mörk. Mormor dog 7 november och begravdes 26. Månaden var även fylld med jobb. Ovanligt mycket jobb. Och den avslutades med en eldsvåda. Jag-är-glad-att-den-är-över.
Dag 19 - Detta ångrar jag
Man ska ju inte ångra sig. Men det är fullt naturligt och mänskligt att göra det. Jag tror att det kan vara lite sunt att ångra sig ibland. Då kanske man förhoppningsvis kan förbättra sig och inte göra om samma misstag igen.
Jag ångrar mig om lite olika saker. En sak jag ångrar är att jag aldrig krama mormor sista gången jag såg henne i livet. Det var på fredagskvällen på lassarettet och jag var säker på att hon skulle få komma hem igen, som så många gånger förr. På söndagskvällen somna hon, och vakna aldrig mer.
Det där är något som gnager i mig lite nu och då. Vi visste ju så klart inte att hon skulle dö, men jag ångrar det lik förbannat. Jag hoppas jag lärde mig att inte ta människor i min närhet för givet. Ingen av oss lever för evigt, så ta vara på det så länge det går.
En fin bild på mormor. Lånad av Fia.
Jag ångrar mig om lite olika saker. En sak jag ångrar är att jag aldrig krama mormor sista gången jag såg henne i livet. Det var på fredagskvällen på lassarettet och jag var säker på att hon skulle få komma hem igen, som så många gånger förr. På söndagskvällen somna hon, och vakna aldrig mer.
Det där är något som gnager i mig lite nu och då. Vi visste ju så klart inte att hon skulle dö, men jag ångrar det lik förbannat. Jag hoppas jag lärde mig att inte ta människor i min närhet för givet. Ingen av oss lever för evigt, så ta vara på det så länge det går.
En fin bild på mormor. Lånad av Fia.
Julfavoriten
Den mest spelade hos mig i juletid. Älskar gospelskänslan. Många versioner av denna är så vemodiga, men det här är svänger ju lite:) Sen gillar jag att hon mimar till en inspelad liveversion för omväxlingsskull. Även om studioversionen är väldigt mycket bättre:)
Dag 18 - Min favoritfödelsedag
Jag har nog aldrig gillat att fylla år. Så någon favorit bland dom 22 finns inte.
1 December
Men herregud vad fort november gick åt. Inget mig emot, för november är enligt mig den värsta månaden på hela året. En gråare, tristare, jobbigare tid på året får man leta efter. Det här året gick den otroligt lätt framåt, trots dödsfall, begravning och allt därimellan.
Besiktningskvinnan sa förresten att jag haft änglavakt.
Ta en titt in i Towas blogg. Ett fint blogginlägg om mormor. Varje ord är så sant, så sant.
Besiktningskvinnan sa förresten att jag haft änglavakt.
Ta en titt in i Towas blogg. Ett fint blogginlägg om mormor. Varje ord är så sant, så sant.
Dag 17 - Mitt favoritminne
Svårt att bara skriva om ett minne. Det finns ju så många. Men jag tänker skriva om ett jag kommer på så här på rak arm.
Jag var ensam på gården. Kommer inte ihåg varför. Det var en sen augustikväll, ovanligt fin, och jag bestämde mig för att packa in min favorithäst i den lilla lastbilen och bege mig till den berömda stranden mellan kullahalvön och ängelholm. En av få stränder där man får rida när och hur man vill eftersom Marianne Von Geijer äger den.
Jag minns att det kändes otroligt rofyllt att sitta till häst och andas in havsluften och höra på fiskmåsarna. För en stund kände jag mig fullkomligt fri. Alla framtida bekymmer var bortblåsta och det var underbart att befinna sig i nuet med hästen. Jag var nästintill ensam på stranden, endast en hundägare så långt borta att han knappt var synlig.
När solen hade gått ner i havet som det såg ut som, begav jag mig hemåt igen. Kroppen kändes lätt som en fjäder.
Jag var ensam på gården. Kommer inte ihåg varför. Det var en sen augustikväll, ovanligt fin, och jag bestämde mig för att packa in min favorithäst i den lilla lastbilen och bege mig till den berömda stranden mellan kullahalvön och ängelholm. En av få stränder där man får rida när och hur man vill eftersom Marianne Von Geijer äger den.
Jag minns att det kändes otroligt rofyllt att sitta till häst och andas in havsluften och höra på fiskmåsarna. För en stund kände jag mig fullkomligt fri. Alla framtida bekymmer var bortblåsta och det var underbart att befinna sig i nuet med hästen. Jag var nästintill ensam på stranden, endast en hundägare så långt borta att han knappt var synlig.
När solen hade gått ner i havet som det såg ut som, begav jag mig hemåt igen. Kroppen kändes lätt som en fjäder.
Saneringsgubbar
Har precis plockat ut lite grejer från stugan. Och allt i garderoberna får flytta ner i kartonger en tid framöver. Besiktningsmännen kommer idag och sen hoppas jag att saneringen kan börja så fort som möjligt.
Tror jag ska passa på och rensa bland alla kläder och pinaler. Lika bra och börja med detsamma:)
Min svarta stuga
Tror jag ska passa på och rensa bland alla kläder och pinaler. Lika bra och börja med detsamma:)
Min svarta stuga
